Man vill hjälpa till men får hela tiden försvara sina goda gärninger. Staten frågar Varför gör du detta kritiskt. Men hjälper man någon idag och kanske vinner på det så äter dem upp en direkt. Jag har sen 7 års ålder rest mig gång på gång efter att ha blivit nertrampad av nära och kära , av myndigheter, fosterfamikjer mfl.

Jag blev placerad i Barnhem när jag precis hade fyllt åtta år efter att min mamma visat sig inte kunna ta hand om mig på ett normalt vis. Men att handla Ciggaretter och äl till sin Mamma är väl normalt när man är 7? Nä givetvis inte. 

Men att bli mobbad och slagen med basebollträ är väl OK? Nä inte det heller. De kom och hämtade mig med 2 poliser på en middag med min Älskade familj mamma, Mormor , Kalle, bror och syster åt en härlig sjömans stek som MM ofta gjorde och hennes supergoda potatis med brun sås. Dessa 3 steg innanför dörrarna och berättade att de skulle hämta mig. I min förvirring gömde jag mig bakom soffan med en gaffel i handen och var beredd att Hugga. Varför skulle de hämta mig ?? Var det för att jag snattat på mobilia??  

Nä jag skulle placeras på Barnhem !!

Barnhem var för mig ett fängelse där man såg barnen i Polen sitta i sin avföring och få snålt med mat. Skulle jag straffas ?? För vad? När mig skall dem inte ta tänkte jag och kämpade för livet när en av polismännen (civila) grabbade tag i mig så högg jag den i benet med gaffeln. Jag var så ilsken att jag ville DÖDA, tills MM kom fram och sa att hon följer med och lämnar mig. Dem var starkare än jag så insåg snart att jag kämpat förgäves. Mormor och Mamma klädde på sig för att följa med. fortsättning följer..................